Vi har vandrat i” Barndomens kvarter”
och minns med glädje…
Året var1947 dan före julafton, när vi flyttade till Långgatan 8a
2 rum och kök,matrum, på 56 kvadrat.
Vi var 5 i en 2.a,med varmvatten, badkar och tvättstuga.
”mamma trodde inte det var sant”
Huset var rappat och rödmålat från början.
Synd att inte” Röda gården” fick vara som den var från början,
Halva våran skog är borta, nu är det en stor parkeringplats,
Det fanns inte så många bilar på 50-talet,….
Björken som vi inte fick klättra i…den var inte högre än några meter..
Tanten som ropade från fönstret till oss ”var rädda om björken barn”
Vid stenen under björken, mitt emot är farstun. Där på vänster sida, på nedre botten
är våra två fönster, kök, matrum och ett litet badrumfönster.
Har är tvättlinorna,och idag hänger inga ”stora kalsonger ivägen”
Bakom tallen var det järnvägsspår….varje dag kom ”RÖKIS” ångloket,
Det hördes på långt håll när det kom ,och alla ungar på gården
rusade bakom skogen för att titta.
Där skymtar ”Gulagården” och dit vågade man inte gå,
Det var krig mellan Gula och Röda gården !!!
”det var en sån fin klätterställning på den gården,som jag ville prova…”
Och grusgången som” Portis” krattade fina ränder varje lördag….
nu är det mest gräs och huset är vitt, klätt med plåt.
Våran fina baksida ”skog” på Långgatan ♥
tassar genom livet 